Rosk’n Roll meddelar: Flerfacksinsamlingen minskade mängden blandavfall till hälften

Rosk’n Rolls undersökning visade att sorteringen ökade markant när sopkärl för insamling av återvinningsbart avfall levererades till enfamiljshusens gårdar. De som deltog i försöket lade märke till att sorteringen snart gick på rutin.

På Stationsåkern i Lojo genomfördes ett försök som en del av flerfacksinsamlingens forskningsprojekt. Där fick småhusinvånarna, utöver blandavfallskärlet, ett fyrfackskärl för kartong, plast, glasförpackningar och småmetall samt ett ventilerande sopkärl för bioavfall hem till gården. Kompostering var ett alternativ till bioavfallskärlet. Närmare 300 hushåll deltog i den ett år långa undersökningen.

Inom ramen för undersökningen följde man bland annat upp mängden avfall som uppstod på försöksområdet, utöver det undersöktes blandavfallets konsistens och invånarnas erfarenheter dokumenterades via flera frågeformulär. Undersökningen avrundades med 19 djupintervjuer.

”Utöver avfallsmängderna ville vi undersöka utsläppen och kostnaderna men också utreda invånarnas erfarenhet av sortering och ta reda på hur de upplevde en typ av avfallsinsamlingsservice som för de flesta var ny”, förklarar Marika Makkonen, sakkunnig på Rosk’n Roll.

Mera återvinningsbart

Resultaten visar att sorteringen ökar märkbart när invånarna i ett småhusområde erbjuds insamlingstjänster för de vanligaste avfallsslagen hemma på gården och får tillhörande sorteringsanvisningar.

Av avfallet som följdes upp i undersökningen var blandavfallets andel cirka 45 procent och resten – det vill säga över hälften – var separat sorterat avfall, som kan utnyttjas som näring eller som material. Andelen material som togs till vara för återvinning var väldigt hög i jämförelse med mängderna som i allmänhet samlas in i Finland. De verkliga siffrorna är ännu större än det här bland annat på grund av att invånarna även förde större partier kartong, plast och metall till avfallsstationen och till ekopunkter medan försöket pågick.

När forskningsområdets blandavfall jämfördes med blandavfallet från småhus på Rosk’n Rolls övriga verksamhetsområden, visade det sig att det ansamlades upp till hälften så mycket blandavfall hos invånarna som deltog i undersökningen. Deras blandavfall innehöll dessutom mera av den typens avfall som enligt sorteringsanvisningarna hör till blandavfallet, till exempel blöjor, dammsugarpåsar med mera.

Mindre utsläpp

I undersökningen avbildades en situation där småhusen i de största tätorterna på Rosk’n Rolls verksamhetsområde anslutit sig till ett insamlingssystem likt den i försöket.

”Modellen som testades visades sig vara ett bättre alternativ med tanke på att motverka klimatförändringen jämfört med att enbart samla in blandavfall från husens gårdar”, säger Marika Makkonen.

”Det uppstår mindre utsläpp från hanteringen av återvinnbart avfall än från blandavfall. Å andra sidan ökar inte transporterna som helhet dramatiskt eftersom blandavfallskärlens tömningar blir färre när sorteringen ökar. Utöver det är transporternas andel av utsläppen mindre än de som uppstår från avfallshanteringen”, förtydligar hon.

Svaren från kunderna visade också på att insamlingen av olika avfallsslag hemma på gården och sorteringen som görs med anledning av det, hjälper invånarna att uppfatta hur mycket avfall som uppstår. Det här har rentav effekter på konsumtionsbeteendet, vilket för sin del är nyckeln till en minskning av avfallsmängderna i sin helhet.

Rimliga kostnader

Med modellen som utgångspunkt är insamlingsmodellen som användes i försöket 23 procent dyrare sett till produktionskostnaderna, jämfört med att endast bland- och bioavfall samlades in på fastigheten.

”Kostnadsskillnaderna är inte omöjligt stora när man beaktar hur mycket mera återvinnbart avfall samlas in med den här modellen. Skillnaden kan förminskas eller rentav fås att försvinna helt ifall sopkärlens tömningsintervaller kunde förlängas ytterligare”, påpekar Marika Makkonen.

Försöket uppmuntrade till att börja

Vill man öka på sorteringen krävs det för de flesta att man lär sig en ny vana. Uppmuntran utifrån gjorde det lättare att komma i gång med sorteringen. På basis av responsen var invånarna på Stationsåkern väldigt nöjda över det färdigt formade servicepaketet som erbjöds dem och som de fick prova på utan tilläggsavgifter eller förpliktelser.

Bekymmer som uppstod i samband med försöket lyftes till största delen fram i anslutning till bioavfall (fukt, lukt och insektproblem). För att lösa de här problemen erbjöd Rosk’n Roll praktiska tips, bland annat för hur man kan minimera fukten.

”Många frågor handlade också om hur ren en förpackning måste vara för att återvinnas. Det får inte finnas matrester i förpackningen, men vi uppmuntrar naturligtvis ändå inte till att diska avfall. Förpackningsavfall som samlas in separat måste vara tillräckligt torrt och rent så att det inte börjar mögla eller stinka i soporna där hemma”, säger Marika Makkonen.

Största delen fortsätter

Hela 60 procent av dem som provade på flerfacks- och bioavfallskärlen har bestämt sig för att hålla kvar de här insamlingarna på sin gårdsplan, även om det kostar lite mera än att bara samla in blandavfall. Även många andra meddelade att de inte kommer att glömma det de lärt sig under året som gått, utan att sorteringen fortsätter genom att använda ekopunkterna. Många började exempelvis sortera plast medan undersökningen pågick och har för avsikt att fortsätta med det även framöver.

Fakta

• Rosk’n Roll genomförde forskningsprojektet för logistiskt optimerad flerfacksinsamling åren 2021–2022.
• Som försöksområde fungerade Stationsåkerns tätort i Lojo, där ett fyrfackskärl och ett bioavfallskärl placerades ut på gårdarna till nästan 300 småhus.
• Inom ramen för undersökningen testades avfallsinsamlingsmodellens inverkan på klimatutsläppen, på avfallsmängderna, på kostnaderna samt på kundupplevelsen.
• Forskningsprojektet fick finansiering från miljöministeriet.

Tilläggsinformation

Flerfackstjänsten – Rosk’n Roll (rosknroll.fi)

Resultatrapporter (på finska) finns på sidan https://rosknroll.fi/sv/forskning-och-utveckling/ under ”Logistiskt optimerad flerfackstjänst”