Fastighetsägaren bär ansvaret för invasiva främmande arter – vet du vad som växer på din gård?

Våren har anlänt och med den också växtperiodens trädgårdsarbeten. Sedan förra hösten ska hemträdgårdsmästarna hålla ett öga på ett ökande antal invasiva främmande arter. I augusti 2023 utökades den nationella förteckningen över invasiva främmande arter med allmänt förekommande prydnadsväxter. Fastighetsinnehavaren är framöver skyldig att också avlägsna vitspirea, rönnspirea, höstgullris, jättegullris och kanadensiskt gullris från sin gård och sina marker. Samma bindande förpliktelse gäller sedan tidigare också till exempel för mördarsnigel (spansk skogssnigel), lupin, vresros, jättebalsamin och arter av jättelokor och slideväxter.

Vad gör en främmande art invasiv?

I vår natur finns det ett stort antal främmande arter som har spridits dit genom mänsklig påverkan. Om en främmande art hotar den biologiska mångfalden och det ursprungliga artbeståndet kan den definieras som invasiv. Arter av detta slag tränger till exempel undan andra arter genom att bilda omfattande enformiga växttäcken, förändrar jordens näringsinnehåll, konkurrerar om pollinerare eller ökar erosionen av stränder. Skadorna kan också vara ekonomiska, hälsorelaterade eller sociala – en ogenomtränglig ”skog” av vresros kan till exempel hindra rekreationsanvändningen av en sandstrand.

Hur gör jag mig av med de invasiva främmande arterna på min gård?

När man bekämpar främmande arter är det viktigt att åtgärderna utförs i rätt tid. Det lättaste sättet att till exempel bli av med den ettåriga jättebalsaminen är att rensa växterna i början av tillväxtperioden eller senast före blomningen. Vresrosen kan bekämpas genom att trötta ut den, om det inte går att få upp växten med rötterna. Uttröttning kan också fungera på lupiner. Om man slår ner lupinerna kontinuerligt tröttas de så småningom ut, men lupinfröna i jorden har lång grobarhet. Det lönar sig att täcka platsen där det växer slideväxter med presenning och hålla den där minst några år, samma metod fungerar på vresros.

Det viktiga med tanke på varje art är att förhindra blomning och utveckling och spridning av frön. Det finns information om artspecifika utrotningsmetoder på webbplatsen vieraslajit.fi.

Invasiva främmande arter har effektiva spridningsmetoder – du hjälper dem väl inte att spridas?

En allmän missuppfattning är att till exempel vresros inte sprids någonstans från gården. Vresrosens bär, nyponen, duger bra som mat för många fåglar, och den vägen kan fröna spridas långt från gården. Till råga på allt flyter vresrosens frön och nyponen i vatten, så fröna från en rosenbuske kan spridas till ett vidsträckt område.

Många invasiva främmande arter kommer ut i naturen via skottkärran. Främmande arter sprids effektivt med trädgårdsavfall som transporteras utanför trädgården. Mördarsnigeln (spansk skogssnigel), som ställvis påträffats i stora mängder även i Lovisa, trivs bra och förökar sig effektivt i trädgårdsavfallshögar som dumpats i skogar och parkområden.

Av ovan nämnda och också andra skäl är det förbjudet att föra bort trädgårdsavfall till någons annans (också stadens!) mark. Om det inte är möjligt att behandla ris och krattningsavfall på den egna fastigheten, ska trädgårdsavfallet levereras till en särskild behandlingsplats, i Lovisa alltså till avfallsstationen. Invasiva främmande arter ska packas i tätt sluten sopsäck.

Lovisa stad
Centralen för näringsliv och infrastruktur

Mer information:

Vieraslajit.fi

Rosk’n Roll: https://rosknroll.fi/jatelaji/vieraslajit/

Invasiva främmande arter på gården:

Meddelanden

Fastighetsägaren bär ansvaret för invasiva främmande arter – vet du vad som växer på din gård?

Vad gör en främmande art invasiv?

Hur gör jag mig av med de invasiva främmande arterna på min gård?

Invasiva främmande arter har effektiva spridningsmetoder – du hjälper dem väl inte att spridas?

Invasiva främmande arter på gården: