- Tomtlotteriet
- Boende och tomter
- Bo bättre
- Lär känna oss Lovisabor!
- Fiskaren njuter av skärgårdslivet
- Som att komma till stugan!
- Ett litet hus på solbacken
- Livet i ett litet hus i Israelsskogen
- Stugdrömmen böts ut mot gammalt stockhus
- Drömmarnas timmerhus i Lovisa
- “Som i en saga”
- Lagom stor för en storfamilj
- Stigar och skidspår nära hemmet och hjärtat
- Loppisfynd i Lilla Gula Villan
- “Jag visste genast att det här är vårt hem”
- Förmånligt boende mitt i naturen
- Trygga hemknutar för barnen
- Lovisa är en kulturstad
- Företagaren bygger nätverk i småstaden
- Drömmen om eget gammalt hus blev sann
- Lär känna oss Lovisabor!
- Lovisas byar
- Tomter och fastigheter
- Hyresbostäder
- Understöd för boende
- Bostadslån och -finansiering
- Bostadsmässan i Lovisa 2023
- Bo bättre
- Allmänna områden
- Planläggning och markanvändning
- Planläggning
- Detaljplanering
- Anhängiga detaljplaneringsobjekt
- Åkerkant och sluttning som gränsar mot Köpbackavägen och Gamla Valkomvägen
- Nystaden, Borgågatan/Lappträskvägen
- Drottningstranden, Regaliegränden
- Ändring av detaljplan, norra delen av Tullbron
- Drottningstranden, kvarteret 1045, Östra anslutningen
- Östra Nylands folkhögskola, Kuggom
- Gammelstaden, Karlskronabulevarden 7
- Valkom hamn, Valkomträskvägen/Träskstigen
- Nådaslottet och huvudbyggnaden i Strömfors bruk
- Del av kvarter 317, Drottningatan/ Karlskronabulevarden
- Liljendal, Krogarsvägen / Riksväg 6
- Bryggeribackens närområden solenergi
- Nedre smedjan och Krogbacken i Strömfors bruk
- Atomsvägens anslutning, Petersburgsvägen
- Nedrestaden, Tullbron, Skepparegatan 5
- Gamla stan, Alexandersgatan/Klockaregränd
- Norrtull, en del av kvarteret 109, Chiewitzgatan
- Områden i Valkom
- Ändring av detaljplaner i Nedrestaden
- Stranddetaljplan, Jomalsund, Strömfors
- Stranddetaljplan, Långstrand
- Stranddetaljplan, Östra Kattö och Kejvsalö, Reimarvik
- Anhängiga detaljplaneringsobjekt
- Planstomme
- Generalplanering
- Planer till påseende
- Planläggningsöversikt
- Godkända planer
- Detaljplanering
- Beslut om undantagslov och beslut om placeringstillstånd
- Karttjänster
- Karttjänster
- Mätningstjänster
- Tomter och fastigheter
- Avgifter
- Projekt för att kontrollera fastighetsuppgifter
- Planläggning
- Gatuunderhåll
- Stadens egna byggnader
- Byggnadstillsyn
- Trafik
- Miljö och natur
- Naturvård
- Tillstånds- och anmälningsfrågor
- Muddring och slåtter av vattenväxter
- Miljötillstånd, allmänt anmälningsförfarande och registreringsförfarande
- Avgifter
- Utnyttjande av avfall
- Förlängning av tömningsintervall av sopkärl
- Avloppsvatten
- Lagring och spridning av gödsel
- Marktäktstillstånd
- Jordvärme
- Kompostering
- Bulleranmälan
- Dikning
- Terräng- och vattentrafik
- Lokala bestämmelser
- Miljövård
- Veterinärtjänster och miljöhälsovård
Vattenskydd
Målet med vattenskyddet är att tillståndet i vattendragen, sjöarna, kustvattnet och grundvattnet ska vara bra. I Lovisa och Lappträsk uppfylls det här endast delvis. Men också du kan med dina val inverka på vattnens tillstånd.
Till Lovisa hör en omfattande skärgård och ett stort havsområde. Området är på grund av sin geomorfologi känsligt för belastning och eutrofieringen är exceptionellt kraftig. Kustvattnens ekologiska tillstånd utanför Lovisa är till stor del försvarlig, men områden som till sitt tillstånd klassificeras som svaga kan också hittas.
Det ekologiska tillståndet för sjöarna i Lovisa status är däremot bättre än för kust- och havsområdet. Tillståndet för Särkjärvi, Hopom träsk och Sarvlaxträsket är bra. I synnerhet
Särkjärvi med sin låga näringshalt och sitt klara vatten har bevarats i exceptionellt naturligt tillstånd.
Det ekologiska tillståndet för den lergrumliga och grunda Lappträsket är däremot försvarligt. På upptagningsområdet har man redan länge idkat aktivt jordbruk, och närmast som en följd av detta har sjön eutrofierats. Eutrofieringen framgår av den försämrade vattenkvaliteten, tillfälliga massblomningar av blågröna alger, tillfälliga perioder av syrebrist och av att sjön långsamt växer igen.
Endast ett av de strömmande vattnen, Särkjärvibäcken som börjar från sjön Särkjärvi, har klassificerats som bra vad gäller vattendragets ekologiska tillstånd. De ekologiska tillstånden för Forsby å, Lovisa å och Tessjöån är nöjaktiga.
Förebyggandet av vattnens eutrofiering börjar med dig!
Det finns i ett flertal olika sätt för att förbättra vattnens tillstånd och för att förhindra försämring av kvaliteten. I de flesta fall är det viktigaste att minska den yttre näringsbelastningen.
Som kommuninvånare eller sommargäst kan du alltså se till att till exempel ditt avloppssystem samt dess drift och underhåll är tillbörligt. Mängden näringsämnen som hamnar i vattnen är minst om du har en lämplig komposterande toalett.
Undvik att samla trädgårdsavfall för nära stranden eller ett dike på din gård eller på stugan – kompostera dem på torra land istället.
Enligt miljöskyddsföreskrifterna ska du tvätta fordon, båtar och mattor så att tvättvattnet inte direkt rinner ut i vattendrag. Det bästa alternativet är att använda tvättplatser där avloppsvattnet avleds till avloppsnätet.
Om du har hästar ska du se till att rastgårdarna och ridfälten är tillräckligt långt från utfallsdiken (25 m) och vattendrag (50 m).

Att iståndsätta vattendrag
I Lovisa har i huvudsak fiskelag och föreningar för skydd och vård av sjöar vidtagit iståndsättningsåtgärder. Lovisa stad har stött föreningarna ekonomiskt med miljövårdens understöd.
Syftet med iståndsättningsåtgärderna har närmast varit att minska och förebygga att naturvattnen eutrofieras och växer igen. Iståndsättningsåtgärder har vidtagits i både själva vattnen som i deras tillrinningsområden, bland annat i Särkjärvi, Hopom träsk och Malmsby.
Föreningen Vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. iståndsätter rinnande vatten inom ramen för projektet Jokitalkkari (Gårdskarl för ån).
NUTRINFLOW -projektet
Lovisa stad deltar i EU:s Interreg-projekt NUTRINFLOW. Projektets målsättning är att främja vattenskydd genom att förbättra kontrollen av näringsämnen och vattenhushållning i jordbruksområden. Lovisaån fungerar som pilotobjekt i Finland.