Det lilla huset i Forsby i Lovisa har fått nya dimensioner sedan Hanna Laakkonen flyttade hit från Borgå för två år sedan.
Huvudbyggnadens 62,5 kvadratmetrar har använts mästerligt för att rymma förutom Hanna även barnen Ronja, 14, och Eemeli, 12. Och om livet tar en ny vändning finns det plats för ytterligare en invånare. Extra utrymme finns också i ett stämningsfullt kontor som byggdes samtidigt som vedbastun i ändan av terassen.
– Vid behov fungerar kontoret som gästrum eftersom länstolen kan öppnas till en bädd, förevisar Hanna.
Gästrummet har varit i flitig användning. Hanna är ursprungligen från Esbo och hennes kompisar därifrån besöker Israelsskogen mer än gärna. Sockret på bottnen är badbaljan som har sänkts i terassen. Baljan bubblar varm under det tjocka tyglocket.
– Baljan är den tilläggslyx som jag är beredd att betala lite extra för i min elräkning. Annars är ju energikostnaderna för boendet riktigt måttliga, säger Hanna.
Vintern 2018–2019 var exceptionellt snörik. Hanna åker bil till jobbet i Helsingfors eller Lappträsk. När snön låg i tjocka drivor försökte hon köra in bilen på gården med fart. Åtminstone en gång slutade färden abrupt.
– Ingen fara. Våra vänliga grannar ryckte genast in med sina spadar. Dessutom har jag fått hjälp av den traktorföretagare som plogar vägen. Jag har de bästa grannarna, berömmer Hanna.
Barnen Ronja och Eemeli bor turvis i Israelsskogen, turvis hos sin pappa i Borgå. De går i skola i Vårberga i Borgå. Resorna görs med buss. Även Hanna skulle gärna använda kollektivtrafik oftare. Som tur är kan hon åka från Israelsskogen till snabbturshållplatsen i Gammelby med Byaskjussen, som arrangeras av Lovisa stad.
– Det är fint att byaskjutsar ordnas.
Snart utvidgas det trivsamma lilla hemmet. När våren kommer kan Hanna nämligen öppna tre stora glasdörrar ut till terassen och njuta av den härliga utsikten mot berget.
– Bären och svamparna bara väntar på att bli plockade. Jag tror nog att det här är det hem där jag bor livet ut!
Läs Hannas blogg om att bo i ett minihus (på finska)
Text: Reija Kokkola
Bild: Kalevi Ketoluoto
Översättning: Erica Vasama
