Rosk’n Roll meddelar: Det slarvas med sorteringen i hemmen även om bioavfall sorteras flitigare än förut

Rosk’n Roll undersökte i höstas vad som läggs i hushållens roskispåsar, alltså i blandavfallet. Resultaten visar att allt mindre mängder bioavfall slängs i blandavfallet. Trots det innehåller blandavfallet fortfarande till stora delar sådana material, som det är möjligt att återvinna.

På Rosk’n Rolls verksamhetsområde i Väst- och Östnyland är 35 % av blandavfallet bioavfall. När motsvarande undersökning gjorde för första gången för två år sedan hos Rosk’n Roll var bioavfallets andel 43 %.

”Riktningen är rätt, men det finns fortfarande mycket att göra”, sammanfattar sakkunniga Marika Makkonen, under vars ledning undersökningen gjorts.

I undersökningen utreddes blandavfallets sammansättning för tre olika gruppers del. En grupp utgjordes av stora fastigheter med över 5 bostäder, som enligt avfallshanteringsföreskrifterna borde samla in förpackningsavfall, metall och bioavfall separat. Till den andra gruppen hörde småhus i de större tätorterna; en grupp som nyligen via avfallslagen ålagts att sortera sitt bioavfall. Den tredje gruppen bestod av småhus i mindre tätorter och småhus på glesbygden.

Lagen har främjat sorteringen

I småhusen i de större tätorterna (egnahemshus och radhuslängor) har bioavfallets andel i blandavfallet minskat avsevärt. I blandavfallet från de här hemmen ansamlades nu 38 kg bioavfall per invånare, när mängden år 2022 var 82 kilogram per invånare i småhus i tätorterna.

”Även om den undersökta gruppen inte är exakt densamma – förra gången ingick också småhus i mindre tätorter i den här gruppen – är resultaten ändå jämförbara och ändringen tydlig”, preciserar Marika Makkonen.

”Sorteringsskyldigheten av bioavfall som ålagts dem via lagen fungerar, det vill säga invånarna använder bioavfallskärlen och kompostorerna som det skaffat hem till sina gårdar.”

”Också i de större fastigheterna, alltså i hus med över 5 bostäder, har framsteg gjorts inom sorteringen. I deras blandavfall fanns mindre mängder bioavfall än tidigare och samma gällde plastförpackningar samt papper”, påpekar Makkonen.

Blandavfallsmängderna hade de facto minskat i småhusen samt i radhuslängorna och höghusen i de större tätorterna.

”Även konsumtionsvanorna inverkar på mängden blandavfall, men visst är det till stor del den ökade sorteringens förtjänst att blandavfallet minskat”, säger Makkonen utifrån resultaten.

Däremot har inga förändringar noterats i fastigheterna i små tätorter respektive på glesbygden.

Ta till vara näringen från bioavfallet

I hushållen på Rosk’n Rolls område slängs fortfarande sammanlagt 11 000 ton bioavfall i blandavfallet, bland vilket det åker vidare till avfallsförbränningsverken. I siffran ingår även mjukpapper, som enligt sorteringsanvisningarna borde sorteras i bioavfallet. Som separat sorterat skulle det bli biogas och åkergödsel, eller om man själv komposterar, näringsrik mylla till den egna gården.

”När vi sorterar bioavfallet kan näringen tas till vara och återvinnas, och det är här det viktigaste”, påminner Marika Makkonen.

Miljöutbildaren Johanna Lindholm var med och sorterade avfall inom ramen för Rosk’n Rolls undersökning.

”Jag kommer särskilt ihåg hur det ur en soppåse hittades en tjock och prydlig hög med kontorspapper, som det hade varit så otroligt enkelt att sätta i pappersinsamlingen. Sorgligast var ändå den stora mängden bioavfall”, beskriver Lindholm.

”Jag hade läst om motsvarande undersökningar, så tyvärr överraskade påsarnas innehåll inte mig”, säger hon.

Mer måste återvinnas

I blandavfallet fanns det fortfarande totalt sett 75 % avfall med återvinningspotential.

”Det innebär att den överlägset största delen av avfallet som slutar i avfallsförbränningen kunde sorteras och återvinnas separat. Det här kan var och en av oss påverka. Visserligen är en del av den här 75-procenten sådant avfall som i det existerande avfallshanteringssystemet inte kan sorteras bort från blandavfallet, men när tjänsterna och systemen utvecklas kunde också det återvinnas”, förklarar Marika Makkonen.

Finland ligger efter återvinningsmålen som EU fastställt. Sorteringsaktiviteten på Rosk’n Rolls område skiljer sig inte nämnvärt från övriga Finlands resultat.

I september undersöktes soppåsar från hushållen på Munka avfallscentral. En del soppåsar plockades ut i undersökningssyfte varpå de öppnades och innehållet sorterades i 38 olika materialklasser. Hela forskningsrapporten (på finska) finns på Rosk’n Rolls webbplats rosknroll.fi/sv/forskning-och-utveckling/.